Nu står den där, intill komposten, i ett hav av kirskål och maskrosor – myggfällan.
Den är inte vacker, men det gör inget, så länge den gör sitt jobb.
För om den gör det kan även jag vara i trädgården när solen börjar gå ner.

Det är nämligen så att myggor älskar mig. Men jag tål inte dem.
Det är en mycket dålig ekvation.

Men med lite gasol och fejkad människodoft (aka koldioxid) ska den här dra till sig, suga upp och helt enkelt eliminera myggen från min domäner.

Heja myggfällan!