Det råder en förvirring gällande vad som är skillnaden mellan bygglov och anmälan. Här försöker jag reda ut begreppen:

Bygglovsansökan

Bygglovspliktiga åtgärder kräver en ansökan om bygglov. Det allra vanligaste är att det handlar om en ny- eller tillbyggnad. För att få bygglov krävs då planritningar, fasader, sektion(er), situationsplan och ansökan.

Planritningen innebär en horisontell genomskärning genom byggnaden och visar dispositionen för rummen, nödvändiga mått för exempelvis toaletter mm.

Fasaderna visar byggnadens uttryck – en viktig komponent i ett bygglov.

Sektionen innebär en vertikal genomskärning genom byggnaden och den visar bland annat rumshöjder, byggnadens höjd och i viss mån isolertjocklekar.

Situationsplanen visar byggnadens placering på tomten.

Exempel på de olika ritningarna brukar finnas på kommunernas hemsidor men också på mittbygge.se.

I vissa fall behövs inte alla handlingar. Exempelvis om du ansöker om att få bygga takkupor så brukar det räcka med plan, fasader och sektion. Ett tips är att alltid fråga kommunen först vilka handlingar de vill ha in i ditt enskilda ärende. Det sparar tid, både för dem och för dig.

Foto från pixabay.com

Anmälan

Vissa åtgärder som är bygglovsfria kräver istället en anmälan. En vanlig sådan åtgärd är om du vill göra en invändig ändring där den bärande konstruktionen påverkas. Du behöver också, som ytterligare exempel, göra en anmälan när du installerar en ny braskamin. Vilka handlingar som krävs är olika i från fall till fall men oftast är det en ansökningsblankett där åtgärden beskrivs tillsammans med en skiss som visar placeringen för åtgärden.

Så vad är då skillnaden mellan bygglov och anmälan?

Jo, två saker skiljer sig tydligt mellan de olika förfarandena. Tiden och kostnaden. Ett bygglovsärende får ta max 10 veckor för kommunen att behandla medan en anmälan har en maxtid på handläggningstiden på 4 veckor*. En anmälan innebär också en lägre kostnad än en bygglovsansökan.

I gränslandet mellan bygglov och anmälan

Så finns det de åtgärder som enligt mig ligger lite i gränslandet, Attefallshusen till exempel. Ett attefallshus som håller sig inom alla bestämmelser och alltså då får uppföras bygglovsfritt behöver anmälas. För att kommunen ska ha en chans att bedöma ansökan så krävs i stort sett samma handlingar som vid en bygglovsansökan, planer, fasader, sektion och situationsplan.

Det som skiljer sig från en vanlig bygglovsansökan är att ett attefallshus (exempelvis) får bryta mot detaljplanen och ärendet behöver därmed inte granskas på lika många punkter som ett bygglov. Och så tiden och kostnaden också så klart.

Solklart? Nja, jag vet, det är inte helt enkelt varken att reda ut, förstå eller förklara. Återigen så ger jag rådet att när du står inför en byggåtgärd – kontakta din kommun och rådfråga dem om vad som krävs i just ditt specifika fall.

 

*Handläggningstiden räknas från den dagen handlingen är komplett. Dvs om kommunen kräver in fler handlingar i ärendet så räknas handläggningstiden från den dagen de inkommer till kommunen. Inte från den dag då ärendet först registreras.

 

2