I går var vi på inspirationsresa till Linköping. Fulla av intryck och trötta i benen tog vi tåget hem efter en heldag. Det är svårt att samla tankarna och göra reflektioner så här tätt inpå så det blir nog några uppföljande inlägg med fler tankar längre fram. Här kommer i alla fall en bakgrund till projektet, dess intentioner och mina reflektioner kring själva grundidéen.

Vallastaden 2017

Utifrån temat ”Människan bygger staden” har 40 aktörer på rekordtid (projektet har gått från vision till inflyttning på fem år) byggt ca 1000 bostäder i en ny stadsdel i Linköping. Vallastaden 2017 är en bo- och samhällsexpo med möjlighet att gå runt bland och även kika in i en mängd olika nybyggda bostäder, kontor och offentliga lokaler. En fantastisk möjlighet. Just bostäder är (av förklarliga skäl) svåra att få se när de väl har tagits i bruk. Vad är det då som är speciellt med just Vallastaden? Jo de har jobbat utifrån nya grepp i detaljplanen för att åstadkomma en blandstad i många bemärkelser.

Bakgrund

Vallastaden är en satsning för att bygga samman Linköpings innerstad med universitetet och Mjärdevi Science Park (Linköpings största arbetsplats). På Vallastadens hemsida beskrivs intentionen med Vallastaden så här: ”I sin yttersta form grundar sig idén om Vallastaden i en vision om ett bättre samhälle. Det handlar om att ställa sig frågor om hur vi vill att framtidens samhälle ska se ut – hur vi vill bo och leva, och vilken värld vi vill lämna efter oss.”

Tegar

Arkitekterna och kommunen har valt att dela in stadsdelen i mindre delar, ”tegar”. Samma arkitekt har inte fått rita två byggnader jämte varandra. Det finns också begränsningar i hur många fastigheter som samma entreprenör har fått göra anspråk på. Detta har lett till en variation i både upplåtelseform och uttryck. Inom samma kvarter samsas villor, radhus, trapphusboenden, generationsboenden, bostadsrätter och hyresrätter.

Detaljplan utan detaljstyrning

Det har inte reglerats i planen hur området ska se ut i detalj. Fokus har istället legat på placering av husen i förhållande till gata och granne och på hur marken mellan husen ska användas. För att ännu mer bjuda in till olika byggnadstyper styr planen höjder i form av antal våningar istället för det mer brukliga höjd i meter. Detta gör att det blir lika lönsamt att bygga ett betonghus som ett trähus*

Möten i vardagen

Varje kvarter är utformat med ett system som gör att de boende delar på ett gemensamt ”felleshus”. I felleshuset skapas gemensamhetslokaler med plats för möten och aktiviteter. Här kan också finnas en övernattningslägenhet och uthyrbara ytor. Det finns också två parker – en i form av ett stråk genom området och en annan lite större stadsdelspark i anslutning till området. Båda skapade med tanken på att människor ska ges tillfälle att mötas.

Vallastadsmodellen

Linköping har i samband med utvecklingen av området tagit fram en ny modell för samhällsbyggnad – Vallastadsmodellen. Modellen använder den kommunala verktygslådan för stadsbyggnad på ett lite nytt  sätt för att skapa mångfald och generera en blandstad där människor möts.

Stadsdelen har utvecklats i samverkan mellan kommunen, Linköpings universitet, Akademiska hus, områdesarkitekterna OkiDoki Arkitekter, näringsliv och ett stort antal engagerade Linköpingsbor.

Mina tankar

Vallastaden och vallastadsmodellen har många intressanta ingångar i samhällsbyggnadsfrågan. Att jobba med antal våningar istället för byggnadshöjd är en. Att begränsa för entreprenörer att bygga mycket på samma plats (och samtidigt möjliggöra för fler att vara med) är en annan. Det råder ingen tvekan om att frågan om mångfald har stötts och blötts och dragits till sin spets.

Konceptet blandstad är jag positiv till. Men kanske blir brokigheten här också lite stökig? Kanske blir elementen lite många. Det är olika hus, olika upplåtelseformer, svängda gator och styrda mötesplatser. Som ett försök tycker jag detta är fantastiskt och jag ser fram emot att återvända för att utvärdera om några år. Hur blev det i Vallastaden? Vilka bor här? Hur används ”felleshusen” och  de allmänna platserna?

Men kanske ännu viktigare. Hur kommer övriga kommuner agera efter att ha sett Vallastaden? Kommer fler våga använda den kommunala verktygslådan på ett kreativt och nytt sätt? Där kanske inte alla, utan valda delar av Vallastadens element, finns med. Jag hoppas det!

 

*Trähusens bjälklag blir tjockare än betonghusens vilket kan leda till att det inte får plats lika många våningar i ett trähus som i ett betonghus om begränsningar i höjd sätts i antal meter.